Munhälsa är en rättighet, ingen lyx

Nu har den nya tandvårdsreformen för äldre beslutats av regeringen och i det nya tandvårdsstödet är förebyggande vård och regelbundna undersökningar inte inkluderade – och det är en kostnad som många helt enkelt inte har råd med. Resultatet är ett system som belönar akuta insatser framför långsiktig hälsa, där små problem får växa till stora och ofta smärtsamma katastrofer.

Att sedan alla tänder inte heller ingår gör att det blir ännu mer ojämlikt och beroende av hur tjock plånbok man som patient har.

Referensprislistan, som ska skapa trygghet och förutsägbarhet, kommer i stället bli en fälla. Den täcker inte de faktiska kostnaderna för kvalitativa behandlingar, vilket kan komma att pressa kliniker att välja billigare material och metoder. Det är ett högt spel med människors hälsa.

För att finansiera "10 tandvården" genomförde regeringen reformen med att sänka åldern för gratis tandvård till barn och unga från 23 år till 19 år vilket slår hårt mot de unga. De som nu inte längre omfattas och som skulle få tandställning får nu en kostnad mellan 20-60.000 kr istället för att få det kostnadsfritt. Det är redan tydligt att den gruppen inte heller kommer på undersökning i samma utsträckning som tidigare, vilket kan bli förödande för deras framtida tandhälsa.

Vi måste våga säga det som det är: tandvården är inte jämlik. Den som har råd får förebyggande vård, den som inte har det får vänta tills problemen blir akuta. Det är kortsiktigt, dyrt och orättvist. Munhälsa är inte en lyx – det är en grundläggande rättighet. Därför måste tandvårdsstödet reformeras i grunden. Förebyggande vård och regelbundna undersökningar ska ingå, och referensprislistan måste spegla verkliga kostnader. Om vi menar allvar med jämlik vård, är det här en fråga vi inte längre kan blunda för.

Kristine Andersson (S), ordförande folktandvårdsnämnden